men vänskap består
En blomma vit som snö
Kan aldrig vissna, aldrig dö
Dess namn känner du nog igen
Evig vänskap heter den
Jag sådde några blommor
en för varje vän
Jag tror att de var fyra
men särskilt minns jag en
Det blev höst och vinter och blommorna de dog
på våren kom de åter men kvar bara tre stod
Så kom de stora regnet med moln så stora grå
och nästa gång jag såg dem så var de bara två
Sen så kom då solen med allt de ljus den har
och plötsligt står där ensam en liten blomma kvar
Du härdades i solen
du drunknade i regn
En sak är då säker
du är en verklig vän
Till ALLA mina UNDERBARA vänner<3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar